Måste vara ett tecken..
Jag har som vanligt svårt att somna, fast jag vet att jag måste. Men jag har som svårt för det där att sova själv. Jag kan absolut inte ligga nära någon och sova, jag måste ha mitt space och jag måste ligga på rätt sida av sängen osv, så på det sättet är jag rätt kräsen. Grejen är bara det att det blir för ensamt när man är helt själv.
Jag behöver ju ha Emil där på andra sidan sängen, det är min trygghet. Jag behöver kunna ligga tyst och lyssna på hans andetag, det gör mig lugn. Jag måste kunna vakna på natten och bara se att han är där och sedan somna om igen. Nattveckan är den värsta.
Diva har iallafall intagit Emils plats i sängen och sover djupt, och Oscar bökar omkring i sin säng..han sover oroligt. Kan bero på att tand nr. 2 snart är påväg att spricka igenom, såg då ut så innan idag. Kanske därför han strular med maten också.
Menmen, jag somnar ju inte lättare genom att sitta med en dator i knät heller, och facebook lade ner nu med, ett tecken på att jag ska lägga bort datorn och kanske hitta något jättetråkigt program på tv:n som får söva mig. 
Mitt lilla älskade hjärta. Imorgon har du din första namnsdag och då är det även en vecka kvar tills du blir 8 månader. Tiden går alldeles för fort, kunde jag så skulle jag stanna den för att få mera tid med dig. Du är finast och jag älskar dig, jag älskar dig så mycket att det inte går att förklara. Jag ska göra allt jag kan får att vara en bra mamma, den bästa, och jag kommer göra allt för dig. Jag har fått den vackraste gåvan man kan få, du.
